Dagen efter bronset. (dag 17)

Morgon igen och vilken morgon!
Solen lyser och det är verkligen hot, hot, hot här idag.
Men vad gör väl det. Det lär bli en rätt så lugn dag som bankar på porten.

Lite morgontrött öppnande man de "blå" vid halvnio tiden. Det blev en sen kväll igår efter match, dopingtest, prisutdelning, fotografering och middag. Var väl inte i säng från vid ett-snåret. Så en lugn dag är nog på sin plats. Börjar också känna av en lite förkylning i halsen och öronen. Det är väl Niklas och Henrik som varit igång och smittat en...

Vad finns att säga om bronsmatchen igår då? Ja, det var åter en fantastisk försvarsinsats som avgjorde till vår fördel. Vi visade upp en bländande defensiv som endast släppte igenom ett spelmål i slutminuten. Innan dess var det det rejält igenbommat. Vi var ordentligt taggade inför matchen och det fanns ingen tveka om att vi skulle ha en medalj med oss hem.

Vi inledde lite spänt och kom i underläge med 0-1 efter en straff. Bara sekunder därefter fick vi chans på straff att kvittera, men oturen grinade oss i ansiktet, då mitt skott träffade klockrent i stolpen. Men vi fortsatte att spela med bra tålamod och stor smarthet och till slut gav det resultat.

2 - 1 ledningen i paus känndes fullt rättvist och i andra segade vi oss långsamt ifrån i målprotokollet. Fick på en snygg skruv i mitten på andra som betydde 4 - 1 och där stängde vi matchen helt och hållet. Till slut blev det 5 - 2 och OS bronset var bärgat!

OS brons och en snygg blomsterkvast är inte så illa...

Bronset här är min tredje raka medalj på Paralympics. Efter brons i Sydney 2000 och silver i Aten 2004 siktade vi naturligtvis på guld den här gången. Vi räckte tyvärr inte riktigt ända fram men vi har gjort en riktigt bra insats. Försvarsspelet har i stort varit bländande och framåt har vi verkligen fightats. Laget är verkligen värda den här medaljen och vi är stolta män (och Jennie...) idag...

Om det här laget får fortsätta att jobba på under de kommande fyra åren så kommer man att vara en riktig favorit till OS guldet i London - det är jag övertygad om. Då kommer inte jag att finnas med. Jag har gjort mitt nu. Detta var min tack och avskedsföreställning med landslaget. Jag är väldigt glad och stolt över att jag fick sluta med ett ytterligare en OS medalj. Det känns också bra att min sista match blev en personlig höjdare med ett bra försvarsspel och tre mål. Det är jag glad för.

Svensk media har varit riktigt på hugget under de här spelen. Så också igårdagens bronsmatch. Nedan finns några länkar där ni kan läsa lite om matchen och tävlingen. Aftonbaldet, Sydsvenskan, SRF

Finalen i Paralympics-goalballen blev en fantastisk smällkaramell och vanns av Kina med 9 - 8. Måste ha varit historiens bästa match. Litauen hade 6 - 1 i paus men sedan vaknade Kina.

Nu lämnar jag er för denna gång. Nästa gång vi hörs har nog bronsruset lagt sig något och det blir en mer normal rapport här ifrån!

Visst ja, dagens humor:
- Vad kallar man fårets ungar?
- Bäääbisar.

Eller som vi sa till Stefan i början av vistelsen när han hade
problem med en tand.
- Har du alla dina tänder i överkäken?
- Ja, det kan du lita på!
- Konstigt, andra människor har hälften i underkäken!

Innan vi avslutar helt vill jag sända en hälsning till alla nära och kära samt till mina arbetskamrater på Per Albins Hems förskola! Och även ett grattis på födelsedagen till Pernilla.

Må väl vänner!