Paralympics 2008 i Beijing är nu avslutat. Detta skedde igårkväll med en hejdundrande avslutningscermoni. Det var fullt ös med både ljus- och ljudshower i ca. två timmar innan elden släcktes, staffetpinnen lämnades över till London och ett makalöst fyrvärkeri bränndes av. Det var en mäktig upplevelse att åter få vara på plats inne i Fågelboet och se alla dessa människor.
Tja, det var det. Nu bär det snart av hemåt. Vi lämnar rummen och väskorna vid åtta imorgon och sedan bär det av en dryg timme senare. Ska bli skönt att komma hem till alla nära och kära. Jag längtar verkligen. Trots det vill jag påstå att vi haft en mycket bra tre veckors period här nere. Allt har flutit på perfekt och det går inte att klaga på något.
Stämningen har hela tiden varit på topp och resultatmässigt reser vi hem med en medalj. Visserligen inte den guldglimrande som vi reste hit för men ändå. Jag är stolt för egen del att kunna avsluta på detta fina sätt. Detta var min sjunde medalj på de åtta stora mästerskap (OS, VM och EM) som jag varit med landslaget på. Det är ju nästan ett helt sjukt facit.
Man kommer att sakna livet här som varit helt makalöst med gratis mat, kanon servic och fint väder. Jag kommer också att sakna gänget och tugget i omklädningsrummet. Men varje fas har sin tid och nu är det dags för en ny.
Tja, det var det. Nu bär det snart av hemåt. Vi lämnar rummen och väskorna vid åtta imorgon och sedan bär det av en dryg timme senare. Ska bli skönt att komma hem till alla nära och kära. Jag längtar verkligen. Trots det vill jag påstå att vi haft en mycket bra tre veckors period här nere. Allt har flutit på perfekt och det går inte att klaga på något.
Stämningen har hela tiden varit på topp och resultatmässigt reser vi hem med en medalj. Visserligen inte den guldglimrande som vi reste hit för men ändå. Jag är stolt för egen del att kunna avsluta på detta fina sätt. Detta var min sjunde medalj på de åtta stora mästerskap (OS, VM och EM) som jag varit med landslaget på. Det är ju nästan ett helt sjukt facit.
Man kommer att sakna livet här som varit helt makalöst med gratis mat, kanon servic och fint väder. Jag kommer också att sakna gänget och tugget i omklädningsrummet. Men varje fas har sin tid och nu är det dags för en ny.
Packad och klar för hemresa...
Under morgondagen blir det inget bloggande eftersom vi åker så tidigt. Vi reser på förmiddagen och landar i Stockholm strax efter sex. Sedan väntar en stor sponsorfest för samtliga deltagare i den svenska Paralympics-truppen.
Till Malmö anländer vi inte förrän vid middagstid på lördag. Förhoppningsvis återkommer jag då med några kortare ord om resan innan bloggandet avslutas på söndag med Grande Finale. Då kommer jag att publicera en stor avskedskrönika.Jag lovar att ni inte vill missa den. Så håll utkik på den här sidan på söndag!
Men från Peking är det slut nu, så därför vill jag avslutningsvis bara tacka för mig här ifrån. Hoppas ni inte plågats allt för mycket av alla dessa otroligt märkliga artiklar som jag knåpat ihop. Jag har iallafall haft skoj som attan.
Och som sagt; missa inte helgens artiklar!
Så var det dags för de sista två skämten här ifrån:
Det var en gång två sandkorn som gick en promenad i öknen, då sa den ena:
- Du, jag tror vi är förföljda...
Och självklart ska jag inte göra er besvikna.
Ni har nog väntat på det ett tag och nu kommer den: en fräckis...
Kvinnan ringer till läkarmottagningen och säger:
- Jag har troligen glömt min BH där, kan du se efter?
Sköterskan tittar efter och svarar.
- Nej här finns den inte, jag hittar den inte!
Kvinnan funderar en stund sedan säger hon.
- Då måste jag ha glömt den hos tandläkaren...!
Sist men inte minst ska jag naturligtvis gratulera min arbetskamrat Jeanette som idag fyller...hm...30 var de väl?
Grattis, grattis!!
Grattis, grattis!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar